7. Historia

Förmågan att känna jordstrålning ligger latent hos alla människor och djur. Människan har därför antagligen alltid varit medveten om, och anpassat sig efter, jordstrålningen. Att datera när man började använda slagrutan som redskap är därför svårt, men troligt är att människan har använt sig av den i flera tusen år. Man har funnit en stenkammargrav i Bretagne där en bild på en slagruta finns inristad. Graven är daterad till 2500- 3000 f.Kr.

Från medeltiden och framåt vet man dock med säkerhet att slagrutan har används. Främst har det varit till att finna vatten och mineralier.

Arméer Europa över använde sig av slagrutegängare för att på nya lägerplatser finna vatten åt manskap och hästar.

Bilden nedan, "De Re Metallica" av Georgius Agricola, visar hur malmletning gick till på 1500-talet.

Georgius Agricolas De Re Metallica, 1556

De flesta svenska gruvorna skall vara funna med hjälp av slagrutan. Sala gruva, numera Sala silvergruva, hade på 1500-talet en slagruteman anställd med dubbla gruvarbetarlönen. Först 1630 finns det dokumenterat att slagrutan använts för sökande efter vatten, innan dess har det endast varit för malmletning.

7.1 Historisk sammanfattning

Nedan följer en sammanfattning av personer som från medeltiden och framåt som har intresserat sig för slagrutan.

7.2 Byggnaders placering

Att det skulle kunna vara förenat med ohälsa att vistas på jordstrålningsnätens linjer, och framför allt korspunkter, tycks dock våra förfäder ha varit medvetna om. Curry- och hartmannäten har varit kända i flera hundra år.

Många äldre hus har visat sig vara byggda efter jordstrålningsnätens struktur. Soldattorp från 1600- och 1700-talet ligger nästan alltid 45º roterade mot vädersträcken, alltså i samma vinkel som currynätet. Torpen är 4 x 8 meter där väggarna medvetet har placerats på linjerna för att de boende inte ska behöva exponeras för fälten. Där eldstaden varit placerad finner man ofta en hartmannkorspunkt. Byggnader från denna tid är också mycket sällan placerade ovanpå underjordiska vattenådror.