8. Skapade fält

Även många äldre kyrkor ligger orienterade efter gitternäten. Går man med en slagruta runt en kyrka får man ofta även utslag för andra linjer, som sammanstrålar i kyrkans kor. Sådana slags linjer kallas leylinjer eller arkeologiska linjer. I själva verket är det ofta flera smala parallella linjer som ger upphov till utslaget. Dessa parallella linjer kan tillsammans bilda en bred på över tio meter.

Leylinjerna skiljer sig från övriga slags jordstrålningslinjer på så sätt att de är skapade av människan själv.

Genom att lägga en stor sten på ett curry- eller hartmannfält kan man förändra både riktning och bredd hos fältet. Detta faktum hade tydligen våra förfäder stor kunskap om.

Man har genom väl uttänkta konstruktioner av kyrkväggarna i många kyrkor, lyckats skapa leylinjer som sammanstrålar i kyrkans kor. Man har utnyttjat de befintliga gitternäten och skapat leylinjer genom att placera stenblock på dessa.

Om man går runt en äldre kyrka med en slagruta får man ofta utslag för flera leylinjer, som efter riktningsbestämmelse inte sällan korsar varandra just vid koret inne i kyrkan.

8.1 Pelare

På till synes oregelbundna ställen, kan man runt om i naturen finna cirkelformade platser, oftast inte större än ett par meter i diameter, där auran, hos en person som befinner sig i fältet, snabbt ökar. Dessa platser har kommit att kallas pelare, då de likt en pelare skjuter upp ur jorden.

Kännetecknande är att det ofta är fritt från växtlighet på dessa platser, då träd och buskar tydligen inte trivs där.

Pelarna påverkar en person som befinner sig i fältet genom att personen känner sig upprymd, pigg och inspirerad. Fält med sådana egenskaper brukar i brist på annan benämning kallas för positiva fält. Negativa fält kallas de som minskar människans aura, t.ex. curry- och hartmannfält.

S.k. healingpunkter sägs vara förlagda till centrum av dessa positiva pelare.

8.2 Konstgjorda pelare

Äldre kyrkor sägs vara byggda med tornet i väster och absiden i öster. För de allra flesta kyrkor stämmer detta dock inte. Kyrkorna är roterade omkring 10° i förhållande till huvudväderstrecken, och ligger alltså precis i linje med hartmannätet.

Som tidigare nämnt ligger även äldre hus orienterade efter gitternäten.

Byggnadernas stengrund ligger längs hartmannlinjerna. Man ramar alltså in hartmannätet med hjälp av stenar.

Det har visat sig att det skapas ett fält liknande pelaren i det inramade området. Stenarna blir negativa. Bäst "effekt" fås om stenarna har en någorlunda rund form. Personer som vistas inom området påverkas genom att deras aura blir större.

Ett hus byggt på en sådan grund sägs ge "atmosfär" åt huset, man känner ett visst välbehag. I kyrkan upplever vi andakt eller rofylldhet.

Leylinjer går också att finna på gamla kultplatser. Ofta sammanbinds olika kultplatser eller andra betydelsefulla platser, med just en eller flera leylinjer.

Gamla gravhögar har också visat sig vara rika på just leylinjer.