Att två objekt av samma material bildar en linje mellan sig är vad man utnyttjat vid
letandet efter malm. Man håller då en bit ren metall av det slag man vill hitta, och på
så sätt bildas en linje, eller flera linjer, till större ansamlingar av metallen i
marken.
Det var samma fenomen som slagrutemannen utnyttjade då han fann Linnés borttappade
pengar. Han höll ett mynt av samma metall i sin egen hand, och följde bara linjen mellan
de borttappade pengarna och hans hand.
De uppallade stenarna bildar på samma sätt en linje genom landskapet, skillnaden här är att stenarna ligger kvar och så även linjerna, vilka man alltså kallar leylinjer.